måndag 23 juni 2014

Hej förälder! Det är jag som är ditt barns pedagog och lärare

För sex år sedan, 2008, deltog jag i en så kallad rekryteringsutbildning för blivande skolledare. En av uppgifterna som jag fick var att skriva en Lärardeklaration och jag passade på att få ner alla de tankar om undervisning och lärande som jag hade då. Den tänkta mottagaren var mina elevers föräldrar. Jag var mycket inspirerad av Vygotskij och hade tillsammans med mina kollegor både i skolan och kommunen arbetat och fördjupat mina kunskaper om kunskapssyn och elevsyn i läroplanen, Lpo94. Min deklaration har egentligen aldrig publicerats och då jag i stora drag tycker att den forfarande kan vara intressant att läsa så väljer jag därför att publicera den här.  Nu i VM-tider är det kanske extra passande att jag valde att likna elevernas utbildning med just "att spela fotboll". 




Hej
 förälder! 

Det
 är 
jag 
som 
är 
ditt 
barns 
pedagog 
och 
lärare 
och 
det 
är
 jag 
som 
ska 
vägleda
 och 
förbereda 
ditt 
barn
 inför 
framtiden.
 Se 
mig 
gärna 
som 
en 
coach, 
en 
tränare 
för 
det 
finns 
mycket
 likheter 
mellan 
att 
coacha 
en 
spelare 
och 
ett 
lag
 inför
 framgångar 
på 
plan 
och
 att 
stimulera 
och 
leda 
elever 
och
 elevgrupper 
till 
framgångar 
i 
livet 
och 
samhället.



Vad 
är 
pedagogens 
uppgift?
”En 
fotbollstränare 
behöver 
inte
 vara 
bäst 
i 
världen 
på 
att 
spela 
fotboll 
för
 att 
kunna 
lära 
andra 
att 
bli
 bäst 
i 
världen 
på 
fotboll. 
Men 
han 
eller 
hon 
behöver 
vara 
bäst 
i 
världen 
på 
att 
väcka 
sina 
spelares 
inre
 drivkrafter, 
att 
göra 
dem
 villiga 
att 
lära 
sig 
mer 
och 
inspireras 
att 
lära 
sig 
av 
varandra
 och 
andra...”

Vi 
vuxna
 fungerar 
på 
samma
 sätt 
som
 våra elever. 
Skulle 
vi 
ha
 konferenser
 eller 
fortbildningsdagar
 utan 
ett 
tydligt 
syfte 
eller 
mål 
så 
är 
jag 
säker 
på 
att
 vi 
vuxna,
 precis 
som 
elever 
i 
skolan,
 blir
 omotiverade
 och 
resultatet
 blir 
därefter, 
men 
är
 arbetet
 långsiktigt 
med
 tydlig 
målsättning 
och 
vi 
själva 
kan
 se
 vart 
det 
hela 
ska 
leda 
så
 arbetar
 vi 
hårt 
och
 engagerat 
för 
att 
göra 
ett 
bra 
jobb. 
Ja,
 det
 finns 
många 
likheter 
mellan
 elever 
och 
vuxna 
och
 mellan 
elever 
i 
en
 klass 
och 
lärare 
i 
ett 
arbetslag. 
En 
lärande
miljö
 skapas 
då 
elever 
samtalar 
och 
inspirerar 
varandra 
och 
pedagoger 
fungerar
 på 
samma
 sätt.
Vi 
inspireras 
av 
andra
 pedagogers 
idéer, 
metoder 
och 
sätt 
att 
hantera 
och 
möta
 människor. 
Ingen
 pedagog 
är 
heller 
bäst 
på 
allt 
så
 när 
vi 
arbetar 
tillsammans
 så
 kompletterar 
vi 
varandra
 och
 åstadkommer
 saker 
som 
vi 
inte 
skulle 
kunnat 
göra 
var 
och
 en 
på 
sitt 
håll. 
Dessutom 
innebär
 samarbete
 mellan 
pedagoger 
att 
vi 
får 
gemensam
 syn på 
och 
gemensamma
 förhållningssätt 
till 
elev,
kunskap 
och 
lärande 
vilket 
gör
 att 
vi 
i
 slutändan 
leder 
eleverna 
åt 
samma 
håll, 
nämligen framåt.


Människor 
är 
bra 
på 
olika 
saker 
och 
samma 
sak 
gäller 
för 
ditt 
barn 
i 
skolan.
Vissa 
klarar
 av
 undervisning 
utan 
ansträngning 
och 
andra 
måste 
kämpa
 mer.
 Att 
förutsättningarna
 är 
olika 
är 
ett
 faktum
 som 
vi 
måste 
acceptera. 
Men 
det 
finns 
ingen 
anledning 
att 
inte
 försöka 
förändra
 förutsättningarna 
och 
det 
finns 
saker 
som 
går 
att 
påverka,
 nämligen
 ditt 
barns 
förhållningssätt 
till 
sig
 själv 
och 
lärande
 och 
det 
är 
här 
jag 
som
 pedagog 
och
 coach 
kommer
 in.




Hur
 ser 
framtiden
 ut?

”Är
 livet
 ett 
Jeopardy­spel
 där 
den 
som
 har 
bäst 
minne 
kommer 
längst 
eller 
är 
livet 
som
 fotboll 
där
 förmågan 
att 
arbeta 
tillsammans 
med
 andra, 
där 
förståelse,
 kommunikation,
 glädje 
och 
samarbete 
leder
 dig 
framåt?”

Det 
samhälle
 som
 vi 
lever 
i 
idag
 och, 
i 
ännu 
högre 
grad, 
det 
samhälle 
som 
vi 
kommer 
att
 leva 
i 
inom
 kort, 
är 
ett 
samhälle 
där 
information 
och 
fakta 
är 
lättillgängligt 
och 
till 
och
 med
 sköljer 
över 
oss 
utan
 att 
vi 
kan 
hindra 
det. 
Därför 
är 
inte 
min 
uppgift 
som 
pedagog
 att 
vara 
förmedlare 
av 
kunskap 
i 
form 
av 
fakta 
och 
information, 
det 
får 
ditt 
barn 
på
 annat 
håll.
 Mitt 
jobb 
är 
att 
få 
ditt 
barn 
att 
hantera
informationsflödet 
och 
utnyttja
 faktafloden 
för 
sin 
egen 
utveckling. 
Det 
är 
också 
mitt 
jobb 
att 
lära
 henne 
att 
vara 
kreativ
 i 
sitt 
sätt 
att 
tänka 
och 
i 
hur 
hon 
tar 
sig 
an 
problem 
och 
att 
lära 
henne 
att 
använda
 sig 
av
 den 
kompetens
 som 
hon 
själv 
eller 
andra 
runt 
omkring 
henne
 besitter 
för 
att 
nå 
sina 
 mål.
 Vi 
vet 
inte 
hur 
framtidens 
samhälle 
kommer
 att 
se 
ut 
och 
därför 
måste
 medborgarna 
i 
samhället
 tänka 
själva 
och 
kunna 
anpassa
 sig 
till 
krav 
och 
förutsättningar
 som
 de 
möter.



Vem 
känner
 ditt
 barn
 bäst?
 
”Jag 
är 
ganska
 bra 
på
 att 
dribbla 
med
 bollen, 
men 
jag 
tycker 
att 
det 
är
 svårt 
att 
göra 
mål 
när 
inte
 passningsspelet 
i 
laget 
fungerar. 
Bäst 
går 
det 
när
 vi 
alla 
snackat 
ihop 
oss 
innan 
matchen 
om
 hur 
vi 
ska 
göra.
 Ska 
bara 
träna 
lite 
mer 
på 
frisparkar 
så 
att 
jag 
inte 
missar 
fler
 målchanser 
i 
fasta 
situationer...”

En 
av 
skolans 
viktigaste 
uppgifter 
är 
att 
göra 
ditt 
barn 
till 
expert 
på 
sig 
själv. 
Du 
som
 förälder 
vill 
bli 
informerad 
om 
ditt 
barns 
kunskaper 
och 
prestationer 
och 
av
tradition 
så
 brukar 
läraren 
dela 
med 
sig 
av
 sina 
iakttagelser, 
men 
ingen 
kan 
känna 
ditt 
barn 
så 
bra
 som
 hon 
själv. 

När 
hon 
vet 
vad 
hon 
kan 
och 
vad 
hon 
behöver
 utveckla 
för 
kunskaper,
 vad 
hon 
vill 
lära 
sig 
och 
hur 
hon 
lär 
sig 
bäst 
så 
kan 
både 
jag 
 som 
pedagog
 och 
du 
som
 förälder
 lära 
oss 
av 
hennes
 tankar 
om 
sig 
själv 
genom
 att 
prata 
med 
henne 
och 
anpassa
 oss 
efter 
hennes
 förutsättningar 
och 
intressen. 
Dessutom 
är 
det 
ju 
så 
att 
det 
som 
hon
 själv
 inte 
är 
medveten 
om 
kan 
hon 
ju 
heller 
inte 
medvetet 
göra 
någonting 
av.



Vad 
är 
syftet 
med
 undervisningen?
 
”Om 
du 
tar 
en 
person, 
som
 aldrig 
tidigare 
hört 
talas 
om 
fotboll, 
och 
placerar
 denne
 person
 på 
en
 fotbollsplan
 under
 en 
pågående 
match... 
Hur 
stor 
är 
sannolikheten
 då 
att
 denne 
person 
ska 
göra 
mål,
 att
 denne 
person 
ska 
springa 
åt 
rätt 
håll,
 att 
denne
 person
 överhuvudtaget 
anstränger
 sig 
hela 
vägen 
fram
 till 
avblåsning? Svaret 
är 
givet... 
Men 
om
 du
 förklarar 
reglerna
 för
 personen
 och 
berättar 
hur 
man 
får
 poäng
 och
 vinner
 en 
match 
så
 är 
chansen
 stor 
att 
personen 
kommer
 att 
delta 
på 
ett 
helt 
annat 
sätt...”


Alla
 barn 
vill
 göra 
bra 
ifrån 
sig, 
de 
vill
 lyckas
 och
 känna
 att 
de 
kan.
 Det
 är
 när
 hon 
inte
 tror 
på
 sig 
själv 
eller 
då
 hon 
inte 
förstår
 hur
 hon
 ska
 göra 
för
 att
 lyckas
 som 
hon också
 kommer
 att
 misslyckas.
Därför 
är 
det
 viktigt
 att
 jag
 som
 pedagog 
alltid 
är 
tydlig
 med vad
 aktiviteterna
 i 
skolan
 ska
 leda
 till,
 vad
 som 
förväntas 
och
 vad
 som
 är 
målet
 med 
det 
vi
 gör.


Avgörande
 för 
hennes 
utveckling 
är 
att 
hon 
själv 
förstår 
vad 
hon 
kan, 
vad 
hon 
behöver
 lära 
sig 
och
 syftet 
med
 undervisning
 och 
aktiviteter 
i 
skolan. 
Alltså 
blir 
en 
av 
mina
 viktigaste 
uppgifter 
att
 medvetandegöra 
ditt 
barn 
om
 sig 
själv 
och 
om
 den
 värld
 hon
 lever 
i.
Vad
 har 
hon 
som 
elev
 för
 kompetenser
 och 
vad 
kan 
de 
användas 
till? 
Vilka
 kompetenser 
behöver 
hon 
som 
elev 
utveckla
 och 
i
 vilka 
sammanhang 
och 
i 
vilken
 (inter)aktion 
utvecklas 
dessa?



Min 
undervisning
 måste 
vara 
engagerande 
och 
meningsfull 
och 
ditt
 barn 
måste 
tränas 
i
 att
 själv 
ta
 ansvar 
för 
sitt 
lärande 
och 
bli 
medveten 
om
 sig 
själv 
i 
ett 
större 
sammanhang.
 Ditt 
barn 
ska 
äga 
sin
 utveckling 
och 
själv 
vilja 
nå 
sina 
mål 
för 
att 
hon 
själv 
ser 
på 
vilket
 sätt 
de 
bidrar 
till 
den 
egna 
utvecklingen. 
De 
elever
 som
 behöver
 stöd 
och 
anpassad
 undervisning 
ska 
tränas 
i 
att 
kompensera
 för
 sina 
svårigheter 
och 
själva 
se 
när 
de
 behöver 
stöd 
och 
anpassning. 
Vi 
får 
aldrig 
hjälpa 
genom
 att 
tänka 
åt 
barnen 
utan 
endast
 genom
 att 
hjälpa 
dem 
att 
tänka.


Varför
 ska 
ditt 
barn 
förstå?

”Jag 
får 
i 
uppgift 
att 
lägga 
en
 straff 
under
 en 
fotbollsmatch. 
Jag 
blundar, 
tar 
sats 
och
 klipper 
till... 
Bollen
 går 
i 
mål 
eller 
så 
missar 
jag. 
Nästa 
gång 
jag 
får 
chansen 
gör 
jag 
likadant... 
Antingen 
går 
bollen 
i 
mål 
eller
 så 
missar 
jag...

 


 
Men 
hur
 blir 
det 
om
 jag 
istället
 funderar 
på 
hur 
jag 
ska 
göra 
för 
att 
lägga 
min 
straff? 
Jag 
lutar 
mig 
bakåt
 och 
försöker 
att
 träffa 
bollen 
snett 
under 
och 
till 
höger. 
Bollen 
kommer
 antingen 
att 
gå 
i 
mål 
eller 
att
 hamna utanför, 
men 
den 
här 
gången 
vet 
jag 
ju 
hur 
jag 
gjorde 
och 
kan 
alltså 
upprepa
 straffen 
eller 
justera 
den 
för 
att
 pröva 
mig 
fram
 till 
vad 
som
 fungerar...
 Alltså. Vägen 
till
 lärdomar 
går 
via 
medvetenheten
 hos 
den 
som
 ska
 lära 
sig!”

Många 
av 
de 
färdigheter
 som
 vi 
i 
skolan 
vill 
att 
eleverna
 ska 
utveckla
 behärskar 
eleverna
 redan 
i 
viss
 form 
i 
vissa 
specifika 
sammanhang. 
Du, 
som
 förälder, 
har 
säkert
 fått 
värja
 dig
 mot
 övertygande
 argumentation 
kring 
veckopeng
 eller 
utetider 
men 
då 
ditt 
barn
 kanske 
inte 
är 
medveten 
om
 att 
hon
 behärskar 
denna 
typ 
av 
kunskap, 
som
 förmågan 
att
 argumentera 
är, 
så 
kan 
hon 
heller 
inte 
plocka 
fram
 den 
i 
andra 
sammanhang. 
Därför 
är
 en 
av 
mina 
uppgifter 
som
 pedagog 
att 
få 
ditt 
barn 
att 
själv 
bli
 medveten 
om 
vad 
hon
 håller 
på 
med
 och 
varför.



Får
 alla 
vara 
med?

”
­
Hör
 upp 
nu 
laget!
 Sist 
vi 
spelade
 så 
hade
 vi
 problem 
med
 passningsspelet,
 så
 det 
måste
 vi 
bli 
bättre 
på. 
Är
 det 
någon 
som
 har
 några 
idéer 
om
 hur 
vi 
kan 
träna 
det?

 Elof
 slänger
 snabbt 
ur 
sig 
ett 
förslag 
som 
de 
andra 
i 
laget 
tycker 
låter 
okej:
   
- 



­
Vi
 kan 
passa 
varandra 
och 
så 
får 
man 
bara 
nudda 
bollen 
tre 
gånger 
innan 
passen 
går
 vidare...

Träningen 
gick 
sådär
 då 
övningen 
snabbt 
blev
 enformig
 men 
efteråt 
var 
det 
många 
som
 hade 
förslag 
på
 hur 
övningen 
kunde
 bli 
roligare 
och 
efter 
ett 
par
 träningspass 
fungerade
 passningsspelet 
mycket 
bättre”

Man
 lär
 sig 
bäst 
tillsammans 
med 
andra, 
så 
det 
är 
viktigt 
för 
mig 
som
 pedagog
 att 
skapa
 tillfällen 
där
 ditt 
barn 
kan 
samtala 
med
 andra 
vuxna 
och 
barn, 
få 
stöd 
och 
inspiration 
av
 andra 
och 
träna 
henne 
i 
att
 ta 
emot hjälp 
av 
och 
hjälpa 
andra. 
Det 
är 
också 
min 
uppgift 
att 
se
 till 
att 
undervisningen 
är 
så 
pass 
skiftande 
eller 
mångfacetterad
 att 
olika 
elevers 
sätt 
att
 lära 
sig 
och 
kompetenser
 kommer
 till
 användning 
och 
att 
så 
många
 elever 
som 
möjligt
 får
 vara 
de
 som
 kan 
och 
som
 får 
vara 
inspirerande
 exempel 
för 
de 
andra.


Jag
 som
 pedagog 
ska 
aktivt
 leta 
efter 
goda 
exempel
 att 
lyfta 
fram
 för
 att 
stärka 
elevernas 
tro 
på
 sina
 förmågor 
och 
även 
för 
att 
goda
 exempel
 säkert 
kommer
 att 
hjälpa 
de 
andra
 eleverna 
framåt.


Oavsett 
var 
i 
Sverige 
ditt 
barn 
går 
i 
skolan 
så 
ska 
du 
kunna 
räkna 
med
 att 
den 
är
 likvärdig 
andra 
skolor 
i 
landet. 
Hur
 ska 
man 
då 
kunna 
åstadkomma 
likvärdighet 
när
 skolorna 
skiljer 
sig 
åt 
på 
så 
många 
olika 
sätt 
och 
även
 elevernas 
förutsättningar 
skiljer
 sig 
åt 
mellan
 och 
inom
 skolorna?
 Skolan
 ska 
vara 
likvärdig 
genom
 att 
vi 
har 
likvärdiga
 förväntningar 
på 
alla 
elever. 
Vi 
förväntar 
oss 
att 
ditt 
barn 
kommer
 att 
lära 
sig 
nya 
saker 
i
 skolan 
och 
att 
hon 
kommer
 att 
utvecklas 
själv 
och 
tillsammans
 med 
andra.
 Det 
handlar
 inte 
om 
att 
alla 
ska 
nå 
lika 
långt 
och 
ha 
fått 
uppleva
 samma 
saker 
men 
att 
alla 
elever 
har
 rätt 
till 
att 
få 
utvecklas, 
att 
synas 
och 
att 
pedagoger 
och 
kamrater 
har 
positiva
 förväntningar
på 
dem.




Är
 det
 match
 hela
 tiden?

”Fotbollspelare
 måste 
få 
finslipa 
sina 
färdigheter 
och 
pröva 
sig 
fram 
under
 avslappnade
 former. 
Man
 lär 
sig
 av 
sina 
misstag 
och 
om
 jag 
får 
stå 
och 
träna 
hörnor 
en 
stund 
med
 någon 
som 
ger 
mig 
tips 
och 
råd 
om 
hur
 jag 
ska 
göra
 så
 kommer
 jag 
också 
att
 utvecklas.
 Men
 om 
jag
 bara
 får
 skjuta
 hörnor
 vid
 de 
fåtal
 tillfällen 
då
 de
 uppkommer 
i
 en 
match,
 med 
pressen 
på 
mig 
att 
lyckas 
och 
med
 en
 massa 
bedömande 
åskådares 
rop 
i
 mina öron
 så 
kommer
 inte 
min 
hörnsparksteknik 
att 
utvecklas 
särskilt 
väl. 
Förmodligen 
kommer
 jag,
 särskilt
 om 
jag 
inte 
är 
så 
duktig 
på 
hörnor, 
snarare 
att 
utveckla
 flyktbeteenden
 så
 att
jag
 slipper
 lägga
 hörnor.”

Det 
är 
avgörande
 för
 elevernas 
utveckling 
att 
jag 
som 
pedagog
 skapar
 en
 klassrumskultur 
som
 är
 tillåtande, 
öppen 
och 
demokratisk.
 Om
 vi 
har 
en 
skola 
där 
vi
 som 
pedagoger 
konstant 
signalerar 
att 
vi
 bedömer 
elevernas 
prestationer,
 vilket 
vi 
ofta
 ger 
uttryck
 för 
i 
grundskolans 
senare
 år, 
och 
kanske
 snart 
även 
tidigare, 
skapar 
vi
 prestationsångest 
hos
 våra 
elever. 
Det 
är 
match 
hela 
tiden 
i 
skolan. 
Pedagogens 
uppgift
 är 
att 
skapa
 denna
 tillåtande 
kultur 
som 
bygger
 på 
att 
det 
är 
okej 
och 
till 
och 
med 
bra 
att
 göra 
fel 
ibland 
och 
fundera 
över 
vad 
man 
kan 
lära 
sig 
av 
det. 
Lär 
du 
eleverna 
att 
ge
 varandra
 positiv 
och 
konstruktiv 
respons 
så
 vänjer
 sig 
eleverna 
vid 
detta 
och 
om
 du
 dessutom 
låter 
elever 
få
 möjligheter 
att 
arbeta 
om 
eller 
redovisa 
igen 
så
 kan 
du 
vara 
säker 
på
 att 
eleverna 
kommer
 att 
utvecklas 
och
 även 
prestera 
bättre 
på 
match.



Mitt 
jobb 
som
 ditt 
barns 
personliga 
tränare 
är 
att 
väcka 
hennes 
nyfikenhet, 
lära 
henne 
att
 
tänka
 själv,
 att 
vilja 
utvecklas, 
att 
vilja 
lära 
sig 
nya
 saker 
och 
att 
aldrig 
se 
hinder
 utan 
möjligheter. 
Så 
länge
 som 
hon 
tränar 
i 
mitt 
lag 
så 
ska 
hon 
få 

stöd 
och
 hjälp 
med 
att 
se 
sig 
själv 
och 
upptäcka
 omvärlden 
och 
när 
hon 
sedan 
lämnar 
skolan 
har
 hon 
med 
sig 
alla 
de 
kompetenser 
som 
hon 
behöver
 för 
att 
ta 
sig 
an 
världen, 
inte 
som
 fullärd 
men 
som
 fulladdad.




Av
 Michael
Rystad, 2008
Pedagog 
på 
Klågerupskolan